montevideoadventures

Katilla och Oscar dansar tango! (och när jag vet hur man photoshopar röda ögon ska jag fixa till Oscars galna blick ;))

Vår tangolärare Monica dansar en eldig tango med en gubbe som var profesionell dansare och 76 år gammal.

Nu har Oscar och Katilla sprungit i väg till ferian för att köpa lite frukt så jag passar på att skriva en snabb liten uppdaterig.

Det blev inget karnevaltåg i torsdags, det blev inställt på grund av regn. Vi åt i alla fall middag med tyskarna på café Bacacay och sen gick vi till La Ronda, det regnade ohyggligt mycket. I går regnade det ännu mer, och vi avslutade kvällen med att gå på en av Academias lärares födelsedagsfest längst ute på en pir vid Punta Carretas, det blåste och spöregnade hela vägen och det tog säkert 15 minuter att gå, och när vi kom fram var min ljusblå klänning mörkt turkos (för jag var ju inte så smart att jag tog med mig en jacka, det är ju sommar!!) Det var i alla fall värt det för festen var rolig och had ett fantastiskt läge, om man nu hade kunnat se utsikten för allt grått regn.

I går var vi också och köpte biljetter till Buenos Aires, vi åker på måndag e.m. och kommer hem tordag morgon. Tanken är att vi ska fortsätta österut på fredag morgon mot Cabo Polonio men vi får se hur vädret blir. Jag hoppas verkligen att det blir sol igen så att Katilla kan få ett par fina dagar när det nu knappt varit mulet på fyra månader, så börjar det ösregna så fort hon kommer. Har vi tur hinner vi även med Minasutflykten innan hon åker hem på måndag.

I kväll är det tyskarnas sista dag så vi ska mötas upp med dem och hitta på något, vi får se vad det blir! Det ä tråkigt att de ska åka, vi umgås mycket med dem och jag kommer sakna tangolektionerna! Men de ska vidare ut mot Paloma, sen Buenos Aires och längre söderut i Argentina, sen Brasilien också har jag för mig. Det blir nog en underbar resa och jag hoppas de får kul, de sa att vi kanske kan mötas upp i april och åka bussresan över till Chile tillsammans, det vore kul! Så det hoppas vi på nu.

I förrgår kom Katilla, och lika lägligt ett dåligt väder som ska hålla i sig en vecka. Det är ju typiskt eftersom det har varit osannolikt soligt och varmt i tre veckor! Men då har vi antingen städat lägenheten eller suttit inomhus på lektion. Idag försökte vi kompensera det tråkiga regnet med en godisfrukost, vi har ätit pannkakor med choklad och dulce de leche, choklad, kokostoppar, sockrade croissanter, alfajores... allt sött man kan tänka sig och det känns som att vi kommer få akut diabetes.

I går dansade vi tango och sen åt vi middag hemma hos Glinka, det var trevligt men Margarita klagade bara på att vi kom så sent. Dagen innan var vi på stranden en kortis för att sen åka till Joven Tango och äta middag med tyskarna, sen gick vi vidare till La Ronda. Den lilla stunden på stranden var mulen och blåsig och jämförelsevis kall, men det räckte för att alla skulle bränna sig, så i natt sov jag på mage med ananasfrisyr och med ett centimetertjockt lager after-sun i nacken. Men det betyder att jag blir brun sen, va?

I kväll ska vi äta middag med tyskarna och sen ska vi se ett karnevaltåg som går genom stan! Det ska bli kul och jag hoppas att det inte regnar. Idag får vi också reda på om resan till Minas blir av, jag hoppas det! Det var visst en till tysk student som ville åka och Katilla vill också så då är vi fyra! I så fall hoppar vi av vid Punta del Este och fortsätter upp mot kusten på söndag, och sen åker vi till Buenos Aires. Vi hoppas att vädret blir bättre tills dess!

Hasta mañana!

Nu har vi kommit hem från ferian och har sammanlagt med oss ca 4 kg grönsaker mas o menos. Vi köpte ca 3 kg vid tristan narvaja (eller hur det stavas...) och allt kostade 70 pesos, typ 25 spänn. Vi kommer knappast handla grönsaker på Devoto igen!

Några spindlar såg jag lyckligvis inte heller, de fanns i början och vi hoppade in lite senare. Tur för mig! Däremot fanns det ganska mycket stånd med andra djur, små fastbunda kattungar och kaninungar och valpar ihoptryckta på varandra i burar och flyttkartonger, de var så små att de antagligen inte hade fått säljas i Sverige. Usch usch usch jag ville bara ta hem allihopa.

Ni som väntar på ett vykort, misströsta inte. Min jakt på vykort fortsätter. Hittills har jag inte sett ett enda vykort, och när jag gör det har jag ingen aning om var det finns frimärken eller någonstans att posta. Men jag har ju ett par månader på mig:)

Jag skulle bli glad för lite text i kommentarsfältet också så att jag vet att ni lever, jag saknar er!

I kväll blir det tango, hasta luego!

Malvins stolthet övar (tyvärr fick inte själva tåget vara med på bilden, utan bara åskådarna)

Igår var det Kates sista dag i Montevideo, sen ska hon upp mot kusten för att rädda sköldpaddor! (ja Elin, jag hade fel, det går att rädda sköldpaddor i Uruguay! Sugen på att åka ner? vi har ett alldeles tomt rum här i lägenheten bara för dig! ;)) Så vi hade en hejdåmiddag på taket av vår lägenhet tillsammans med henne och tyskarna. Pasta, tre olika såser, en mycket orginell sallad (jag har absolut ingen aning om vad jag slängde i, massa stuff) och fruksallad till dessert, kan det bli bättre? Solen sken och tyskarna hade hittat en flaska medio y medio i sin lokala supermercado som var otroligt god! Det är en blandning av champagne och vitt vin, smakar saft, farligt gott! Sen gick vi till något jag tror heter mercado de artesanos eller joven tango, där vi tittade på massa folk som dansade tango. De håller även tangolektioner där och precis när vi skulle gå stötte vi ihop med någon som jobbar där och vipps har vi bokat in oss på tangolektion imorgon kväll... Vi får väl se hur det blir, antagligen lär vi få gå med fötterna i bandage nästa vecka...

Idag har vi haft en slappisdag. När jag vaknar har snälla Oscar diskat undan allt från middagen i går, så vi käkar frukost och alfajores och sen går vi till Glinka, hänger där ett tag och nu är vi hemma igen. Oscar ville klippa sitt hår så jag tog en liten minisax i högsta hugg och det är det jag sysslat med de senaste två timmarna! Vi får se om det blir bra... Håret ska bara torka. Bildbevis kommer inom kort! (Ni skeptiker kan va lugna, det finns så pass mycket hår kvar att en frisör kan rädda eländet om det skulle vara så:P)

I morgon ska vi till en marknad i stan. Jag har hört att de säljer levande djur där, bland annat jättestora tarantellor. Vi får se om jag kommer hem levande.

Idag har vi som vanligt inte uträttat stordåd. Just nu håller vi på att fixa pannkakor med dulce de leche, som vi tänker äta till middag (!) och vattenmelon på taket. Vädret är fortfarande fantastiskt! Igår kväll gick vi ut på promenad och sprang rätt in i Malvins karnevalbidrag, de övar nästan varje dag tror jag, vi hör i alla fall trummor titt som tätt. Förhoppningsvis blir vi klara med läxorna snabbt och kan gå på promenad i kväll igen! Dels känner jag att jag måste röra lite på mig, vår diet på pasta och choklad (i alla fall för mig) känns inte helt bra. Det är också svalt och skönt på kvällarna (runt 23), det är fortfarande varmt och man känner att det varit en stekande dag. I Malvin finns också många träd, de flesta med stora blommor och på kvällen doftar det ljuvligt (så länge man håller sig borta från sopcontainrarna).

Idag var det näst sista dagen i skolan så vi ägnade halva lektionen till att prata. Vår lärare berättade mycket om Montevideo, säkerhet och rånrisk, vad folk tycker om poliser, relationen till Argentina osv... De farligaste ställena att vistas på om nätterna är helt klart längst ut i Ciudad Vieja vid hamnen, Avenida 18 de Julio och parker. Ramblan är däremot väldigt säker. Han berättade också att om han går själv i stan mitt i natten blir han knappast lugn av att se en polis. Mycket av folks skeptiska uppfattning om polisen sitter kvar sen diktaturen, men det är också vanligt att före detta rånare och tjuvar blir poliser. Misslyckas man med sin brottsliga karriär finns det bara ett annat alternativ och det är att bli polis. En del vill också bli poliser eftersom "det är coolt med vapen". Jepp. Det är ju naturligtvis inte majoriteten av polisen som är så men antagligen finns det i alla fall tillräckligt många för att folk inte ska lita på dem. Pablo (som vår lärare heter, ser för övrigt ut som en "typisk" ung uruguayan som glider runt i knäppa t-shirts och randiga "pjamasbyxor" och hockeyfrilla, han diggar som sagt inte polisen och tycker att Chavez är sjuk i huvudet) berättade också att det finns två ganska otäcka graffittimålningar något kvarter från där han bor, där den ena säger "den enda bra polisen är en död polis". Det känns rätt illa. Det är också mycket problem med droger, speciellt en biprodukt till kokain som kallas pastavase (eller något sånt) som ger ett snabbt rus på ett par minuter och ett extremt beroende. Det gör att knarkare som inte har pengar att köpa droger rånar folk istället, och det sker rån varje dag, som jag förstod det överallt. Det här är ytterligare en sak som skiljer sig mycket från Sverige, i Sverige missbrukas partydrogen kokain av gräddan på Stureplan men här är det de fattigas drog, de som rånar sina egna familjer för att kunna få tag i mer. Förra året var det en pappa som dödade sin son som försökte råna dem på allt.

Det låter otroligt deppigt allt det här. Polisen är i alla fall inte lika hemsk som i Argentina, menar Pablo. Där är den hemskt korrupt och obehaglig. Kan tilläggas att Uruguay förmodligen är det säkraste landet i Sydamerika, och det är ju alltid störst rånrisk för turister. Det finns rätt många platser i Stockholm också där jag inte gärna skulle vilja vara på natten.

Nu bränns mina pannkakor!

Playa Malvin, 18.30

Vi har varit här i tre veckor, och fram tills i går har vi bara varit på stranden en enda timme! Skandal. När jag slogs av detta faktum sprang jag genast ner till playan, det är ju skamligt när vi bor fem kvarter bort att sitta hemma! Dagarna går så fort, vi går i skolan från halv tio till halv två, sen ska vi hem, laga mat, diska och göra klart läxor och gå igenom det vi gjort under dagen. Nu är vi precis hemkomna från affären och klockan är snart halv 6. Det enda vi åstadkommit idag förutom skolan är att äta lunch och handla, och ändå har vi inte chillat, det är inte klokt!

På tisdag kommer Katilla! det kommer bli kul! Vi kommer ta ett uppehåll från våra studier då under två veckor eftersom vi inte hinner göra något annat än att plugga i princip. Då lär det bli mer strand! Vi har inte hittat några bra solstolar än, ska studera utbudet hos Devoto lite närmare, de är ganska dyra.

Den här staden ändrar sig faktsikt ganska mycket från år till år. Första gången jag var här för tre år sedan fanns det ohyggligt mycket gatuhundar och personer som åkte omkring med häst och kärra för att leta sopor att sälja vidare från containrarna i kvarteren. Förra året såg jag kanske en gatuhund, de hade visst gjort en grov sanering för att få bort dem och jag vill verkligen inte veta hur de bar sig åt. Sopletarna förbjöds också så de såg vi inga av heller, men nu är det tillåtet för dem att åka omkring från klockan sju på kvällen men det är det väl inte alla som följer. Dessutom är Montevideo staden för de förlorade mafiosodrömmarna. Det finns maffior som kontrollerar det mesta, till och med glassförsäljandet på stränderna och stånden längs Avenida 18 de Julio där de säljer brända mandlar (som här är brända jordnötter). Det rör sig dock inte om Al Caponekultur direkt, och man riskerar nog inte livet om man snattar en jordnöt.

Idag har vi börjat med preteritum och direktobjekt. Det är jättetrist och preteritum och jag är inte vänner. Därför ska jag springa upp till vår lilla takterrass och plugga lite, och sola! Två flugor i en smäll. Time to tan!

Utsikt från Cerro till Ciudad Vieja

Martin och Swantia utanför Artigas museum!

Nu har vi äntligen fått igång vårt internet som krånglat lite, så nu har jag en roman att skriva om helgen.

Fredagen blev mycket lyckad, murgan var jättekul att titta på. De hade ställt upp en rad mikrofoner tvärs över en gata som 10-15 pers sjöng i. Dansade och spelade gjorde de också. Gatan var full av folk från området och de satt på trottoaren, rakt på gatan eller på medhavda solstolar (det önskar jag att jag hade haft med mig också!) Det var hur som helst en grym stämning och jag önskar mig fler sånna här typer av kvartersevent. I Sverige hade grannarna bara klagat på oljud, men här kom nittioåringar såväl som spädbarn (kanske inte riktigt lika självmant) för att digga klockan halv elva på natten i ett vanligt bostadsområde.

Vi kunde bara stanna första akten, för annars hade vi inte hunnit hem till asadon. Väl där var det jättemycket folk och det var supermysigt och trevligt, alla verkade vara väldigt nöjda med det. Vi blev tillslut tyskarna, kanadensaren och en till tjej från Österrike som vi inte träffat förut men som varit med på murgan.
   Natten innan hade en taxichafför blivit mördad, antagligen i samband med ett rån, och därför gick många taxibolag i strejk och bussar ställdes in vid midnatt för att protestera mot den dåliga säkerheten. Vi var oroliga att vi inte skulle kunna få en taxi tillbaka till stan så vi ringde i god tid, eftersom vi trodde att vi skulle få vänta minst en timme om de alls kom. Det var som tur var inga problem och fem minuter senare stod de utanför huset, så det bar i väg till en bar som heter Bar Ronda, som ligger i gamla stan mittemot Fun Fun, och efter det slank vi in på ett "discoteca" i närheten. Våra lärare sa att det inte var sådär jättebra, men det var bättre än ingenting annars måste vi hålla på att ta bussar och det orkade vi inte. Klockan var halv fyra på natten och jag tycker vanligtvis att det är sent att komma HEM så dags, eftersom uteställen i stockholm stänger så tidigt (en bussresa på minst en timme är då inräknad). Vår lärare Pablo svarade glatt att det inte är ovanligt att han och hans kompisar drar från pubar och discon vid två på eftermiddagen morgonen efter! Galet. Hur som helst var vi nyfikna på en typisk utenatt i Montevideo, och det skiljde sig väldigt mycket från Stockholms uteliv. Jämförelsevis är Stockholm väldigt mycket "show off"; det gäller att ha coolaste outfitten och snyggaste movesen. Här är det dock annorlunda, folk dansade omkring i jeans och t-shirt och sket totalt i om de såg knäppa ut när de dansade! Musiken var också lite annorlunda... Stockholms sönderspelade technoremixar av lama R'n'B låtar och söderchic elektro var som bortblåsta. Vi kan säga att det var lite mer latinobaserat. Den som tänker Vengaboys, Las ketchup och övrig trashlatinopop (spec den från sena nittiotalet!) är inte jättelångt ifrån sanningen. Men de spelade bomba-låten! (Ylva vet i alla fall vilken jag menar ;)) och det var som kulmen på denna knasiga och erhört osvenska dag och min lycka var gjord!

Lördagen var desto lugnare. Vi vinkade av Iskra på flygplatsen, hur ska vi klara oss nu?? Det får vi se... Sen följde vi med Rudolfo, hans brorsa och Tomás till en fotbollsmatch. Det verkade inte vara någon livsavgörande match men alla var som galna. Jag vet dock inte hur det brukar vara eftersom detta nog var den första matchen jag någonsin sett. Jag delade ut flyers en gång utanför Råsunda inför en match, och då var jag helt seriöst livrädd, det var jag inte nu, så jag tror att svenskar är mycket, mycket aggressivare. Folk hade en faiblesse för fula ord, speciellt småbarn och jag ville bara smälla till farsan till en av ungarna som satt bakom oss som han tillät skrika jävla hormorsa, böghora och diverse andra grejer. Dessutom kunde den här ungen, som max kan ha varit 8 år, hela kampsången för laget utantill. Farsan måste ha som mål att uppfostra honom till huligan, jättevidrigt.

Jag har också upptäckt att vi har en frisör på hörnet, som tar 60 svenska kronor för att klippa topparna. Nice tänkte jag och sprang dit, och det blev faktiskt rätt bra! Jag satt nästan och skakade i stolen av nervositet för jag brukar totalvägra någon annan frisör en min favorit att röra mitt hår med en sax (ja, jag är så töntig), men nu hade jag inget val, och kan ju säga att jag lätt går tillbaka för 60 spänn! Allt annat vore dumt. Så om ni åker förbi Sydamerika, passa på att klipp er! hemma är det sanslöst dyrt.

Hasta luego!

Plugget går som smort, även fast det är från början om igen är jag väldigt glad att jag hade förkunskaper, det går sjukt snabbt och hade jag inte läst det innan hade jag aldrig hängt med. Skolan är i alla fall skitbra, läraren är jättebra och förklarar snällt när vi frågar efter samma ord femton gånger, och blir inte arg om man skulle formulera sig felaktigt (som en viss annan spanskalärare). De fixar väldigt mycket för oss studenter också. Igår var vi tex i Cerro på Artigas krigsmuseum, jag är väl sådär road av krigsmuseum, men det är kul att se en annan del av stan. Museet är ett gammalt fort och ligger höst uppe på berget i Cerro, och det var inte alls så skrangliga plåtskjul där som jag sett innan lite längre ut, en del hus var riktigt välskötta, men visst såg man att det var fattigt.

Idag gick vi till det berömda cafét El Brasiliero, där jag drack årets första drickbara kaffe! (förutom mitt kära nescafe gold här hemma). Det kan bero på att det var massa choklad och annat smask i, men jag ska ge deras cortado en chans också och jag hoppas att jag inte blir besviken. Jag tror att jag har drömt om EH-latte fem gånger nu sen vi kom hit.

I morgon ska vi och Academia på något som kallas murga, vad jag har förstått är det något slags uppträdande med sång och skådespeleri, vi ska titta på en repetion inför förställningen så tyvärr kommer de inte ha spektakulära kläder (för jag förstod det som att de har det annars). Sen är det barbeque hemma hos Glinka, eftersom Iskra åker om ett par dagar. Vi har bjudit in tyskarna som vi har hängt rätt mycket med, så får de vara med om något typiskt uruguayanskt nu när de är här (tror de stannar tre veckor till). Sen ska hela Academia, studenter och personal, inta Ciudad Viejas nattliv och vi planerar att åka in lite senare och ansluta oss till dem.

På söndag ordnar de en utflykt österut, till Minas. Man åker jeep över, något de refererade till som spektakulärt landskap, för att sen fortsätta till en ranch där man får rida och sen åker man till Punta del Este och badar. Det låter otroligt kul! Tyvärr verkar det bara vara jag som gillar hästar, men vi försöker få med oss tyskarna eftersom man måste vara minst fyra pers för att de ska anordna det. De sa också att blir det inte tillräckligt många personer som anmält sitt intresse imorrn så kommer det komma fler tillfällen att göra samma resa och då kanske det är fler som vill åka. Vi kommer ju stanna här rätt länge så jag hoppas att vi kan åka nån annan gång om det inte blir av på söndag.

Idag har jag också dödat min fjärde kackerlacka, insektssprayen har blivit min bästa vän.

Nu måste jag gå para hacer las tråkiga tareas. Kram!

Jag blev bara helt superförtjust i den här! Den ska få pryda vår limegröna vägg, och får följa med tillbaka till Sthlm sen som ett fint minne!

... med det gamla vattentornet

...som leder upp till ett gamalt vattentorn i en by utanför Montevideo. Sponsrat av EU men är tomt och rostigt.

"El ninja" och Rufo spanar efter boaormen

En playa i Atlantida, utanför Montevideo

Idag var första dagen i skolan, det var jättekul! Vi var fem personer, jag, Oscar, en tjej från Kanada och ett par från Tyskland (kanadensaren var 22, tyskarna 27 och 37, tror vi... vi fattade inte riktigt) Eftersom vi hamnade i nybörjargruppen (efter en termins studier, pinsamt) började vi från skratch och läste alfabetet högt. Jag kände mig för omväxlings skull rätt duktig, och det var bra att börja basic eftersom uruguayansk spanska och spansk spanska skiljer sig väldigt mycket åt. Till exempel kan jag stryka allt traggel av Vosotros-former och ägna mig åt två Du-former i stället. Det skiljer sig också en del i uttal och ord, y och j uttalas inte alls som jag fått lära mig. Vår lärare verkar bra, och jag är väldigt nöjd med lektionen. De i gruppen var trevliga också, och jag hoppas att Academia hittar på nåt kul för oss att göra i veckan (enligt dem ordnar de två "events" varje vecka, typ utflykter, museibesök...) sen ska jag och Oscar försöka ragga upp våra spanska compañeros och gå till Fun Fun på torsdag. Men vi åker nog hem innan tre på natten.

Idag åt vi på ett crêperie i Ciudad Vieja, sjukt bra. En kvinna som jobbar där berättade att de har gratis tangolektioner där varje tisdag (om man som minst köper nåt att dricka, och det känns ju överkomligt när en kaffe kostar typ tolv spänn). Något för dig, mamma? Hon frågade också om vi var svenskar, varpå vi blev ganska förvånade (De flesta vet inte vad Sverige är, och om de vet det tror de vi pratar om Schweiz, eller Tyskland), och hon berättade att det vimlar av svenskar i år, och att hon känner igen oss för att vi är långa, kraftiga, bleka och blonda (jag tror jag avslöjade oss). Vi såg en svensk familj på playan vid Malvin, och vi såg dem igen sen i gamla stan, men de är nog de enda vi har stött på. Vi såg inga svenskar i Academia heller, men massor av tyskar.

I kväll kanske vi ska till tienda inglesa för att handla solstolar för att verkligen kunna utnyttja vårt rymliga soldäck på taket, speciellt nu när det är 25-30 grader varje dag (ja, bli avundsjuka :P) Dock har jag dragit ut på min siesta så det kanske blir imorgon efter skolan. Vi köper en till dig också Katilla ;)

Hasta pronto

Jag tar bort det sura inlägget, det känns inte bra att ha det publicerat.
Bort med allt barnsligt!

Idag åkte vi (den vanliga trion) tillsammans med Trilce, Rudolfo och Tomás österut för lite upptäcksfärd. Vi åkte förbi Paso Molino (där vi ska volontärarbeta, Oscars liknade det vid ett ruffigt chicago) och Cerro, slumkvarteren som letar sig upp på ett berg (brottsligheten blir grövre och grövre ju längre upp mot toppen man kommer). Det är väldigt hemskt att se alla plåtskjul som står sneda och nästan vajar i vinden. Av de barn som föds där lever ungefär 90% under existensminimum. Vi får se hur det blir att ta sig själva till Paso Molino, det är ju inte lika farligt som Cerro, Iskra liknade det vid Montevideos Skärholmen (men så är Montevideos "söder" eller "östermalm" inte i närheten av Stockholms), vi kommer i alla fall alltid vara två. Det fanns faktiskt en stor reklamskylt med Carolina Klüft vid centrum, så det känns ju lite hemtrevligt ;)

Jag somnade i bilen och helt plötsligt hade vi hamnat vid floden Santa Lucia och en ganska bohemisk camping. Iskra sa att det främst var personer som inte att råd att hyra stugor som slog upp sina tält här, och det fanns inga husvagnar eller stugor. Det påminde väldigt mycket om hultsfred, alla hade ställt sina tält lite hur som, tätt packat, under ett träd, vid vattnet, lite där det fanns plats. Jag tyckte det såg supermysigt ut, det fanns en liten strand (totalt överbefolkad en dag som denna) och folk grillade (trots strängt eldförbud!) och spelade musik. Det fattades bara ett konsertområde.
   Vid campingen tog vi sen en liten båttur på floden, det såg lite ut som amazonas (fast utan djungel. Snarare som en tät skog i Sverige där träden liksom välter över i vattnet, men det låter inte lika exotiskt!) Och tyvärr (eller, tack gode gud) fanns inga konstiga djurarter. Bortsett från en boaorm, som hamnat där efter att ett filmteam som skulle transportera den tappat bort den! Den såg vi dock inte skymten av.

Nu måste jag städa bort en kackerlacka som lagt sig och dött under vår soffa med nya snygga kuddar.
puss och kram!

Tack för alla fina råd! Det förra inlägget skrev jag lite i bittert vredesmod men nu känns det som att jag fått lite klarhet i det hela. Jag vill inget hellre än att stanna kvar här, jag tror dessutom att vi bundit upp oss på spanskan och volontärgrejen. Jag vill ge det en chans, är det trevliga människor i plugget kan det vara värt att stanna. Oscar vill ställa saker till rätta igen och det vill jag med, frågan är om jag kan lita på honom. Jag tror att det hela behöver lite tid. Idag har i alla fall allt kännts mycket bättre och det är bra.

Idag åkte vi till Atlantida för att sola lite, dock kom vi iväg först två (vi sa från början runt tio...) och sen blåste det och sanden piskade, så vi gick från café till café istället och sen åkte vi hem. På vägen hem fick det skraltiga bilen punktering på motorvägen men vi lyckades med list fixa det. Hon som körde var helt galen, hon körde om tre bilar fast vi hade en mötande bil och vi var ca 20-30 meter från varandra innan det blev en lucka och hon kunde köra tillbaka in i filen. Det var lite läskigt.

Idag blev vi varse om att det faktiskt är i Sydamerika vi bor i också. På ferian (den lokala marknaden ett par kvarter bort) försökte en kille sno grönsaker och blev nerslagen. I går kväll var vi på Fún Fún, en tangobar i Ciudad Vieja. Samma kväll när en kille som jobbade där var på väg hem efter sitt pass vid tretiden blev han rånad och stucken med kniv, så illa at han dog. Vi gick klockan tolv. Det var kanske tillochmed killen som serverade vårt vin? hemskt. Det ska ändå vara den säkra delen av gamla stan...

Oscar vid Ramblan vid Malvin. Den sträcker sig ända bort til Pocitos (det gråa längst bort).

yummie!

Resturangen med utsikten!

"Hopposen" blev en favorit, jag har nog tio sådana här bilder.

Idag var vi och tittade förbi Academia Uruguay, det verkar vara superbra! Vi har fått informationsblad som jag sitter och läser. De verkade väldigt seriösa, var serviceminded och organiserade. Jag tror att det här kan bli riktigt bra! De verkar t.o.m. ha ett kafferum för eleverna, paradise or what? Hoppas det är gott kaffe, allt jag druckit hittills här nämligen varit skit. Riktigt äckligt slabb. Nu saknar jag Espresso House! Mitt mesta uppdrag här kommer vara att försöka hitta en drickbar cappuccino, wish me luck! Eller så får jag ta saken i egna händer och introducera en espressohousebar till Sydamerika, det vore nåt va? För jag börjar nästan bli desperat.
Efter det åkte vi hem och mötte upp Glinka och Vladia och tog en jättelång promenad längs ramblan med middagsstopp vid en superfin resturant vid ena änden av stan, med världens utsikt ända till Ciudad Vieja i andra änden. God mat och bra pris också, kan det bli bättre?

I går satt vi ute i Trilces och Rudolfos trädgård och åt piroger (halv tolv på natten, jättejobbiga mattider...) tillsammans med dem, Iskra, Glinka, Vladia, Margarita och Glinkas kompis, och busfröt Tomás förstås. Jättemysigt och Tomás försökte döda mig med en leksaksspruta i plast, sen gick leken ut på att när han tvångsger mig "el baccin" måste jag springa, runt runt runt i trädgården med honom jagandes. Helt otroligt att en liten fyraåring kan ha sån energi halv tolv på natten.

I morgon kommer kylskåpet! Ska bli trevligt att kunna äta något annat än baguette med marmelad eller jordnötssmör och varmt vatten till frukost.

Hasta mañana

I kväll blir vi förhoppningsvis klara med allt grovgöra i lägenheten, sen är det bara sopning och moppning kvar. Imorgon kommer förhoppningsvis kylskåp och två fotöljer.

I morgon kommer vi kanske åka in till stan och kolla på Academia Uruguay där vi ska läsa spanska f.r.o.m. den 12e. Sen kanske vi åker förbi Iskras kusin Pelusa i utkanten av Montevideo. Ska bli kul att hitta på nåt annat än att bära sopor :)

I går natt vaknade jag av att någon tassade i rummet utanför vårt sovrum. Jag trodde det var någon om brutit sig in (gallret funkade inte att hissa ner, så det var nästan fritt fram...) men när vi tänder i taket märker vi att det prasslar i påsarna brevid sängen, och ut springer en supergrande kackerlacka! Vi fick smått panik, Oscar har fobi för kackerlackor och jag är mest mesig, men jag lyckades hämta en insektsspray och döda äcklet. Nu städar och tätar vi för fullt för att de inte ska komma in igen...

Om en timme ska vi äta middag hos Trilce och Rudolfo men innan dess ska vi fortsätta städa!

Hasta luego /städtanten

Så här ser de flesta gatorna ut i Malvin

Iskra äter årets första flan con dulce de leche. Mums!

Gatans gråaste byggnad. Vi bor högst uppe till vänster. Nere till höger syns Rudolfo

Oscar ger Uruguays gastronomiska läckerheter en skeptisk blick

Jag och Oscars mormor Margarita utanför hennes och moster Glinkas hus

I natt sprang jag och Oscar runt i rummet och försökte febrilt ta kål på alla ettriga små mygg. Jag kan inte minnas att det var mycket mygg förra året? Kan faktiskt inte ens minnas ett enda bett. Eftersom vi inte sov så bra tog i alla fall jag igen det på morgonen så vi steg upp rätt sent och vi har ägnat dagen åt att städa lite, och jag skriver på min sista inlämningsuppgift.

Igår var vi på Geant och storhandlade. Eftersom det är "julafton" imorgon, (bakläxa för mig som inte kommer ihåg va det heter på spanska) var det tjockt med folk, lite som Ica Maxi vid extrem julrush. Jag tror vi spenderade 3 timmar med att plocka på oss glas, skålar, tekokare, tvålkoppar toaborstar och skurhinkar och allt möjligt krafs. Rudolfo tittade på vår vagn och suckade att vi köpt alldeles för mycket. Men måste man så måste man. Nu går våra städprylar i limegrönt och klarblått, det matchar väggarna i köket och badrummet, och duschdraperiet. Eftersom de flesta prylar hade den här färgkombinationen antar jag att limegrönt är hot stuff i Montevideo, och när vi kommer hem kommer vi antagligen aldrig släppa in en färg i vårt hem, eller fortsätta leva i en regnbåge. Det är en kontrast till stockholmsvitt och vår nordiskt grafiska minimalism och hur kul som helst.

I går åt vi middag hemma hos Graciela och Raba och det var hur trevligt som helst. De hade gjort egen pizza med champinjoner (tror jag ätit det varje dag nu!) och vi åt det och dulce de lecheglass tills vi sprack.

Nu ska jag fortsätta skriva min inlämning innan Oscar kommer hem och märker att jag skriver här istället, hehe.. Men det tar emot, för det är strålande väder! Det känns som ett otroligt slöseri att sitta inne en hel dag när det nästan är 30 grader ute, sånt är man ju inte bortskämd med i Sverige! Kanske ska ut och sola lite om jag hinner...

Ciao

Nu har vi äntligen fått internet!

Vi har börjat få lite ordning i lägenheten, den såg ganska förskräcklig ut när vi kom och vi ägnade ett par timmar åt att flytta ner massa prylar och städa. Idag kom en tjej och städade köket, önskar att jag hade en "före"bild att visa. Annars trivs vi bra och vi ska åka och handla lite grejer i kväll, lite banala saker som tvålkopp och spegel.

Resan ner blev dramatisk. Precis när vi skulle åka till Arlande fick vi reda på att Oscars farmor blivit svårt sjuk, och jag var rädd att vi skulle ställa in resan. Vi åkte i alla fall men när vi var i Madrid visade det sig att hon drabbats av både en hjärtinfarkt och lunginflammation, och vi diskuterade om Oscar och Iskra skulle ta ett plan tillbaka till Sverige. Eftersom klockan var tio på kvällen gick inga fler flyg så vi fortsatte till Montevideo och hade läget försämrats när vi kom fram skulle de leta efter returbiljetter. Hjärtinfarkten var lindrig men är man 88 år gammal är ju en vanlig förkylning farlig, och efter egna erfarenheter antog jag att det värsta skulle hända. Lyckligtvis verkar hon må bättre, läget är stabilt och allt verkar gå åt rätt håll! Så för tillfället är vi kvar här alla tre.

Vägen över atlanten var också sjukt skakig. "Turbulens" har blivit mitt nya hatord. Jag råder alla som kommer och hälsar på oss (förhoppningsvis jättemånga :)) att ta med ett ordentligt nackstöd och varma kläder. Och en flaska whiskey.

Dessutom sprack min incheckade resväska, tur nog bara det yttre skalet så inget hade ramlat ur. Till hemresan får vi väl linda in hela i gaffatejp, vilket inte gör så mycket eftersom det redan är silverfärgad!

Kan också tillägga att det är 25 grader, strålande sol och det övas karnevaltåg i området! Så vi tar en sen siesta och lyssnar på karnevaltrummor!

Hoppas allt är fantastiskt där hemma och att ni inte fryser fast någonstans!
Hasta luego!