helguppdatering!
Nu har vi äntligen fått igång vårt internet som krånglat lite, så nu har jag en roman att skriva om helgen.
Fredagen blev mycket lyckad, murgan var jättekul att titta på. De hade ställt upp en rad mikrofoner tvärs över en gata som 10-15 pers sjöng i. Dansade och spelade gjorde de också. Gatan var full av folk från området och de satt på trottoaren, rakt på gatan eller på medhavda solstolar (det önskar jag att jag hade haft med mig också!) Det var hur som helst en grym stämning och jag önskar mig fler sånna här typer av kvartersevent. I Sverige hade grannarna bara klagat på oljud, men här kom nittioåringar såväl som spädbarn (kanske inte riktigt lika självmant) för att digga klockan halv elva på natten i ett vanligt bostadsområde.
Vi kunde bara stanna första akten, för annars hade vi inte hunnit hem till asadon. Väl där var det jättemycket folk och det var supermysigt och trevligt, alla verkade vara väldigt nöjda med det. Vi blev tillslut tyskarna, kanadensaren och en till tjej från Österrike som vi inte träffat förut men som varit med på murgan.
Natten innan hade en taxichafför blivit mördad, antagligen i samband med ett rån, och därför gick många taxibolag i strejk och bussar ställdes in vid midnatt för att protestera mot den dåliga säkerheten. Vi var oroliga att vi inte skulle kunna få en taxi tillbaka till stan så vi ringde i god tid, eftersom vi trodde att vi skulle få vänta minst en timme om de alls kom. Det var som tur var inga problem och fem minuter senare stod de utanför huset, så det bar i väg till en bar som heter Bar Ronda, som ligger i gamla stan mittemot Fun Fun, och efter det slank vi in på ett "discoteca" i närheten. Våra lärare sa att det inte var sådär jättebra, men det var bättre än ingenting annars måste vi hålla på att ta bussar och det orkade vi inte. Klockan var halv fyra på natten och jag tycker vanligtvis att det är sent att komma HEM så dags, eftersom uteställen i stockholm stänger så tidigt (en bussresa på minst en timme är då inräknad). Vår lärare Pablo svarade glatt att det inte är ovanligt att han och hans kompisar drar från pubar och discon vid två på eftermiddagen morgonen efter! Galet. Hur som helst var vi nyfikna på en typisk utenatt i Montevideo, och det skiljde sig väldigt mycket från Stockholms uteliv. Jämförelsevis är Stockholm väldigt mycket "show off"; det gäller att ha coolaste outfitten och snyggaste movesen. Här är det dock annorlunda, folk dansade omkring i jeans och t-shirt och sket totalt i om de såg knäppa ut när de dansade! Musiken var också lite annorlunda... Stockholms sönderspelade technoremixar av lama R'n'B låtar och söderchic elektro var som bortblåsta. Vi kan säga att det var lite mer latinobaserat. Den som tänker Vengaboys, Las ketchup och övrig trashlatinopop (spec den från sena nittiotalet!) är inte jättelångt ifrån sanningen. Men de spelade bomba-låten! (Ylva vet i alla fall vilken jag menar ;)) och det var som kulmen på denna knasiga och erhört osvenska dag och min lycka var gjord!
Lördagen var desto lugnare. Vi vinkade av Iskra på flygplatsen, hur ska vi klara oss nu?? Det får vi se... Sen följde vi med Rudolfo, hans brorsa och Tomás till en fotbollsmatch. Det verkade inte vara någon livsavgörande match men alla var som galna. Jag vet dock inte hur det brukar vara eftersom detta nog var den första matchen jag någonsin sett. Jag delade ut flyers en gång utanför Råsunda inför en match, och då var jag helt seriöst livrädd, det var jag inte nu, så jag tror att svenskar är mycket, mycket aggressivare. Folk hade en faiblesse för fula ord, speciellt småbarn och jag ville bara smälla till farsan till en av ungarna som satt bakom oss som han tillät skrika jävla hormorsa, böghora och diverse andra grejer. Dessutom kunde den här ungen, som max kan ha varit 8 år, hela kampsången för laget utantill. Farsan måste ha som mål att uppfostra honom till huligan, jättevidrigt.
Jag har också upptäckt att vi har en frisör på hörnet, som tar 60 svenska kronor för att klippa topparna. Nice tänkte jag och sprang dit, och det blev faktiskt rätt bra! Jag satt nästan och skakade i stolen av nervositet för jag brukar totalvägra någon annan frisör en min favorit att röra mitt hår med en sax (ja, jag är så töntig), men nu hade jag inget val, och kan ju säga att jag lätt går tillbaka för 60 spänn! Allt annat vore dumt. Så om ni åker förbi Sydamerika, passa på att klipp er! hemma är det sanslöst dyrt.
Hasta luego!
Fredagen blev mycket lyckad, murgan var jättekul att titta på. De hade ställt upp en rad mikrofoner tvärs över en gata som 10-15 pers sjöng i. Dansade och spelade gjorde de också. Gatan var full av folk från området och de satt på trottoaren, rakt på gatan eller på medhavda solstolar (det önskar jag att jag hade haft med mig också!) Det var hur som helst en grym stämning och jag önskar mig fler sånna här typer av kvartersevent. I Sverige hade grannarna bara klagat på oljud, men här kom nittioåringar såväl som spädbarn (kanske inte riktigt lika självmant) för att digga klockan halv elva på natten i ett vanligt bostadsområde.
Vi kunde bara stanna första akten, för annars hade vi inte hunnit hem till asadon. Väl där var det jättemycket folk och det var supermysigt och trevligt, alla verkade vara väldigt nöjda med det. Vi blev tillslut tyskarna, kanadensaren och en till tjej från Österrike som vi inte träffat förut men som varit med på murgan.
Natten innan hade en taxichafför blivit mördad, antagligen i samband med ett rån, och därför gick många taxibolag i strejk och bussar ställdes in vid midnatt för att protestera mot den dåliga säkerheten. Vi var oroliga att vi inte skulle kunna få en taxi tillbaka till stan så vi ringde i god tid, eftersom vi trodde att vi skulle få vänta minst en timme om de alls kom. Det var som tur var inga problem och fem minuter senare stod de utanför huset, så det bar i väg till en bar som heter Bar Ronda, som ligger i gamla stan mittemot Fun Fun, och efter det slank vi in på ett "discoteca" i närheten. Våra lärare sa att det inte var sådär jättebra, men det var bättre än ingenting annars måste vi hålla på att ta bussar och det orkade vi inte. Klockan var halv fyra på natten och jag tycker vanligtvis att det är sent att komma HEM så dags, eftersom uteställen i stockholm stänger så tidigt (en bussresa på minst en timme är då inräknad). Vår lärare Pablo svarade glatt att det inte är ovanligt att han och hans kompisar drar från pubar och discon vid två på eftermiddagen morgonen efter! Galet. Hur som helst var vi nyfikna på en typisk utenatt i Montevideo, och det skiljde sig väldigt mycket från Stockholms uteliv. Jämförelsevis är Stockholm väldigt mycket "show off"; det gäller att ha coolaste outfitten och snyggaste movesen. Här är det dock annorlunda, folk dansade omkring i jeans och t-shirt och sket totalt i om de såg knäppa ut när de dansade! Musiken var också lite annorlunda... Stockholms sönderspelade technoremixar av lama R'n'B låtar och söderchic elektro var som bortblåsta. Vi kan säga att det var lite mer latinobaserat. Den som tänker Vengaboys, Las ketchup och övrig trashlatinopop (spec den från sena nittiotalet!) är inte jättelångt ifrån sanningen. Men de spelade bomba-låten! (Ylva vet i alla fall vilken jag menar ;)) och det var som kulmen på denna knasiga och erhört osvenska dag och min lycka var gjord!
Lördagen var desto lugnare. Vi vinkade av Iskra på flygplatsen, hur ska vi klara oss nu?? Det får vi se... Sen följde vi med Rudolfo, hans brorsa och Tomás till en fotbollsmatch. Det verkade inte vara någon livsavgörande match men alla var som galna. Jag vet dock inte hur det brukar vara eftersom detta nog var den första matchen jag någonsin sett. Jag delade ut flyers en gång utanför Råsunda inför en match, och då var jag helt seriöst livrädd, det var jag inte nu, så jag tror att svenskar är mycket, mycket aggressivare. Folk hade en faiblesse för fula ord, speciellt småbarn och jag ville bara smälla till farsan till en av ungarna som satt bakom oss som han tillät skrika jävla hormorsa, böghora och diverse andra grejer. Dessutom kunde den här ungen, som max kan ha varit 8 år, hela kampsången för laget utantill. Farsan måste ha som mål att uppfostra honom till huligan, jättevidrigt.
Jag har också upptäckt att vi har en frisör på hörnet, som tar 60 svenska kronor för att klippa topparna. Nice tänkte jag och sprang dit, och det blev faktiskt rätt bra! Jag satt nästan och skakade i stolen av nervositet för jag brukar totalvägra någon annan frisör en min favorit att röra mitt hår med en sax (ja, jag är så töntig), men nu hade jag inget val, och kan ju säga att jag lätt går tillbaka för 60 spänn! Allt annat vore dumt. Så om ni åker förbi Sydamerika, passa på att klipp er! hemma är det sanslöst dyrt.
Hasta luego!
Kommentarer
Trackback
