welcome to Schwedenland!
Helgen är avverkad och den har bara varit bra. I lördags intog vi och Cathrine den omtalade klubb W lounge som till vår besvikelse endast hade två dansgolv i stället för fyra dagen till ära. Kul var det i alla fall och vi söker oss nog dit igen någon dag då vi känner för att dansa av oss!
I går hyrde vi en film och åkte hem till Cathrine och såg Sin City. Väldigt bra även om den är så våldsam. Förra gången jag såg den var för tre år sen och då satt jag mest och blundade hela tiden, vilket kanske var bra eftersom jag blev totalt överaskad över att huvudhandlingen på något sätt försvunnit ur mitt minne. Det var skönt att mysa ner sig i deras soffa ett tag och smaska choklad och pepsi en vanlig måndag. Hennes mamma bad oss att komma förbi snart igen, det vill vi gärna! De är verkligen så himla trevliga.
Idag har vi besökt lilla söta familjen en trappa ner, tagit ett par foton på bebispojken och tittat på när Tomás girade undan farliga "trampas", alltså fällor, med sin nya röda cross-countrybil som inte ens kan köra på gräs. Han verkade väldigt glad över den i alla fall!
I går började en ny kille i vår grupp och Tack för att vi bara pluggar i morgon också den här veckan! Killen är jättetrevlig, men hans mamma är från Montevideo och har pratat spanska med honom sen han föddes, och babblar alltså på i super speed och vi sitter som fån och försöker hänga med. Läraren klagar på att vi är trötta och blyga men vi kan helt enkelt inte bidra med någonting eftersom vi inte förstår vad han säger! Eller jag förstår vad han säger om jag koncentrerar mig men den är jobbigt att sitta på helspänn i fyra timmar. Jag förstår inte ens varför han går i vår grupp, han pratar flytande utom ett par gramatiska fel som jag över huvud taget inte uppfattar, och han kanske inte vet exakt vilken typ av verbböjning allt är men han känner ju till orden så berättar de bara när han ska använda den regeln så kan han det sen. Det som tog oss en vecka att lära oss lärde han sig på två dagar. Helt enkelt kan han praktiken men inte teorin så det är väl bara att ge honom ett A4 med förklaringar så är saken biff. Jag tycker lite synd om amerikanskan i vår grupp som kommer vara själv med honom och läraren sen, för lektionerna känns mest som en dialog mellan läraren och honom och när man väl försöker sig på att säga nåt och inte riktigt får fram det så börjar han gissa åt en i stället för att låta en tänka efter några sekunder. Det är ganska frustrerande så jag sitter mest med dåligt humör under lektionerna. Jag kan knappt tänka mig hur hemskt det måste vara för personer som stammar som alltid får sina meningar avslutade åt sig. Jag klarar knappt två lektioner!!
Men i morgon kommer Iskra så vi får lite ledigt igen! Jippi!
Det känns i alla fall som att det ger nytta att plugga. Vi köpte glass på Freddos idag (ja, en helt vanlig tisdag mamma, känn hjärtattacken) och småpratade med tjejerna i kassan och hade det varit för tre månader sen hade vi inte förstått någonting, så det är jättekul! Eftersom folk är nyfikna och trevliga så får vi många möjligheter att öva spanska även när vi inte är i klassrummet eller med Oscars släktingar. Alla är otroligt välkomnande och frågar alltid var vi är i från. För många är Sverige något totalt okänt så det är kul att berätta att det finns något som heter Sverige som inte är Suiza eller Schwedenland och där man pratar svenska och inte tyska eller engelska som de flesta tror.
En kul grej som hände var att när vi gick på stan med Cathrine gick en kontorsnisse om oss och slängde ur sig WELCOME TO URUGUAY! med ett jätteleende innan han jäktade vidare. Skulle någon säga det till ryssarna i pälsmössa som strosar runt i Gamla Stan? En tjej som jobbar i vår "stammis-panadería" sa visserligen att hon tycker att Montevideo är tråkigt, så om det inte finns så mycket att göra kanske det är lite spännande att fråga varför någon från andra sidan jorden skulle få för sig att åka hit! But I like it och känner mig inte redo för att åka hem än!
Chau!
I går hyrde vi en film och åkte hem till Cathrine och såg Sin City. Väldigt bra även om den är så våldsam. Förra gången jag såg den var för tre år sen och då satt jag mest och blundade hela tiden, vilket kanske var bra eftersom jag blev totalt överaskad över att huvudhandlingen på något sätt försvunnit ur mitt minne. Det var skönt att mysa ner sig i deras soffa ett tag och smaska choklad och pepsi en vanlig måndag. Hennes mamma bad oss att komma förbi snart igen, det vill vi gärna! De är verkligen så himla trevliga.
Idag har vi besökt lilla söta familjen en trappa ner, tagit ett par foton på bebispojken och tittat på när Tomás girade undan farliga "trampas", alltså fällor, med sin nya röda cross-countrybil som inte ens kan köra på gräs. Han verkade väldigt glad över den i alla fall!
I går började en ny kille i vår grupp och Tack för att vi bara pluggar i morgon också den här veckan! Killen är jättetrevlig, men hans mamma är från Montevideo och har pratat spanska med honom sen han föddes, och babblar alltså på i super speed och vi sitter som fån och försöker hänga med. Läraren klagar på att vi är trötta och blyga men vi kan helt enkelt inte bidra med någonting eftersom vi inte förstår vad han säger! Eller jag förstår vad han säger om jag koncentrerar mig men den är jobbigt att sitta på helspänn i fyra timmar. Jag förstår inte ens varför han går i vår grupp, han pratar flytande utom ett par gramatiska fel som jag över huvud taget inte uppfattar, och han kanske inte vet exakt vilken typ av verbböjning allt är men han känner ju till orden så berättar de bara när han ska använda den regeln så kan han det sen. Det som tog oss en vecka att lära oss lärde han sig på två dagar. Helt enkelt kan han praktiken men inte teorin så det är väl bara att ge honom ett A4 med förklaringar så är saken biff. Jag tycker lite synd om amerikanskan i vår grupp som kommer vara själv med honom och läraren sen, för lektionerna känns mest som en dialog mellan läraren och honom och när man väl försöker sig på att säga nåt och inte riktigt får fram det så börjar han gissa åt en i stället för att låta en tänka efter några sekunder. Det är ganska frustrerande så jag sitter mest med dåligt humör under lektionerna. Jag kan knappt tänka mig hur hemskt det måste vara för personer som stammar som alltid får sina meningar avslutade åt sig. Jag klarar knappt två lektioner!!
Men i morgon kommer Iskra så vi får lite ledigt igen! Jippi!
Det känns i alla fall som att det ger nytta att plugga. Vi köpte glass på Freddos idag (ja, en helt vanlig tisdag mamma, känn hjärtattacken) och småpratade med tjejerna i kassan och hade det varit för tre månader sen hade vi inte förstått någonting, så det är jättekul! Eftersom folk är nyfikna och trevliga så får vi många möjligheter att öva spanska även när vi inte är i klassrummet eller med Oscars släktingar. Alla är otroligt välkomnande och frågar alltid var vi är i från. För många är Sverige något totalt okänt så det är kul att berätta att det finns något som heter Sverige som inte är Suiza eller Schwedenland och där man pratar svenska och inte tyska eller engelska som de flesta tror.
En kul grej som hände var att när vi gick på stan med Cathrine gick en kontorsnisse om oss och slängde ur sig WELCOME TO URUGUAY! med ett jätteleende innan han jäktade vidare. Skulle någon säga det till ryssarna i pälsmössa som strosar runt i Gamla Stan? En tjej som jobbar i vår "stammis-panadería" sa visserligen att hon tycker att Montevideo är tråkigt, så om det inte finns så mycket att göra kanske det är lite spännande att fråga varför någon från andra sidan jorden skulle få för sig att åka hit! But I like it och känner mig inte redo för att åka hem än!
Chau!
Kommentarer
Trackback
